Varför en blogg ö h t ?

Varför en blogg ö h t? Det har blivit en form av inre resande i tid och rum. Att utforska, fantisera och förbereda blir ett sätt att förlänga det goda med att resa. Vårt resande har nu också resulterat i fasta punkter varifrån vårt utforskande kommer att få nya dimensioner. Att blogga ger mig också utrymme att formulera och skriva vilket alltid roat mig. Feedback är tacksamt och det blir roligare om du som läser min blogg hör av dig med kommentarer.

fredag 9 december 2016

Bilresa till södra Frankrike 2016

Vi åker numera färjan från Trelleborg till Rostock. Fördelen med detta är att man kommer fram tidigt på morgonen och får en rivstart genom norra Tyskland.

Sen kör vi Autobahn genom gamla Östtyskland förbi Leipzig och och Jena. Vidare sen västerut och kommer fram lite norr om Frankfurt am Maine.

Vi hade planerat denna resa till sydkusten 2016 genom Moseldalen och första övernattning blev på Pension Schneider i den vackra byn Cochem. Som synes regnade det just då. Allmänt erbjuder Moseldalen ett mycket gott odlingsklimat. Varmt och fuktigt.
 Floden Mosel är fortfarande en stor transportled. Bilvägen utefter floden är det ca 20 mil mellan Cochem och Trier som ligger i södra dalen och en bra utgångspunkt för vidare resa till Frankrike.

Många vackra byar och dalgången är som gjord för en cykelsemester. Vi såg många som hyrde elcyklar faktiskt. Byn heter Bullay.
 Man måste givetvis stanna när man ser så här trevliga Gasthaus. Just detta i byn "Alf".

....och vinodlingar i hela dalgången. Det var så brant att man hade särskilda godoler som gick som serpentiner utefter branterna för att kunna skörda och beskära vinstockarna.
I Trier övernattade vi på hotell Ambiente. Kan verkligen rekommenderas för sin vackra trädgård och goda restaurang. Ligger i södra delen av Trier och inte nära centrum men mycket prisvärt.


Efter Moseldalen gick färden ner genom Luxenbourg och Frankrike till den lilla vackra byn Colombey-les-Deux-Églises i landskapet Lorraine som är General De Gaulles hemby och här ligger han begravd.

Jag är djupt tacksam för hans insatser under andra världskriget. Likaså hyser jag lika stor beundran för hans partner och rival Winston Churchill.

Två envisa statsmän som vi har att tacka för mycket.
 Byn ligger fantastiskt vackert på en kulle med vid utsikt över vindlande dalar och svällande höjder.

Bilden ovan är från vårt boende i byn. Egentligen borde jag inte avslöja ett sånt riktigt smultronställe. Men om ni kommer hit, försök få rum på Le Comptoir de Martine. Mer avslöjar jag inte - sök på internet själva.

 Den stora anledningen till vårt besök just i Colombey-les-Deux-Églises var att ta del av bevarandet av minnet av den store Generalen.

Han ligger begravd här i byn på kyrkogården.

Många är minnesplaketterna som olika grupper lägger ner här utefter kyrkväggen för att markera olika händelser eller högtider och hedra sin landsfader.

Själva graven är en enkel och stilren skapelse i vit sten. En enkel inskription med datum för hans och hans hustru Yvonnes födelse och död.

Charles de Gaulle hade en dotter som led av downs syndrom. Hon blev bara 20 år gammal och ligger begravd här i graven bredvid sina föräldrar. Hon avled 1948.

 Strax utanför by finns ett storslaget monument och museum över Generalen. Korset med två tvärslå är det s k Lorrainekorset som också var motståndsrörelsens symbol under kriget.

Dagen efter följde vi ett tips av blogg-kollegan Franska Fikon för att besöka Champagnehuset DRAPPIER. Detta vackra stadshus ligger i närbelägna byn  Bar-sur-Aube.

Väldigt god Champagne och ett mycket trevligt bemötande. Ägaren André Drappier själv stod på trappan och hälsade välkommen och bjöd oss på provsmakning. Detta södra distrikt av Champagne kallas för Côte de Bar och använder oftast druvan Pinot Noir som grund för den ädla drycken.

torsdag 8 december 2016

Jacques Tati - Imitating a London officer then a French officer


En genial konstnär men samtidigt ett tragiskt levnadsöde.

Jag älskar hans filmer och plockar fram dom och upptäcker alltid nya små, små detaljer. Jacques Tati var perfektionist och kunde spendera enorma summor på effekter och detaljer innan han var riktigt nöjd.


onsdag 7 december 2016

Dålig på att uppdatera bloggen .....

Jag lever fortfarande och mår bra även om man kanske kunde tro annorlunda om man skulle döma efter hur ofta jag uppdaterar bloggen. Men det är mycket annat som tar uppmärksamhet just nu. Sen är det Instagram och Facebook som kräver sitt också. Samt Linkedin. .....

Har varit i vårt hus i Villeneuve-les-Beziers två gånger under hösten. Men väl på plats så "bara är man" och försöker må bra. Det är inte så mycket just att berätta om i bloggen. 
Lite vackra bilder hade man givetvis kunna lägga ut ändå så här kommer det en bild som kompensation. Jag älskar dom uttrycksfulla och vackra portar man kan hitta här och var i franska små byar och städer. Och den blåa färgen är vanlig i södra Frankrike.




I höst har det lokala vattenmyndigheten lagt ner nya ledningar i gatan och fixat en vattenmätare utanför huset vilket förenklar avläsningarna avsevärt. Vi fick förresten avräkning för vatten häromdagen. Vi är två personer som har gjort av med 16 kubik under året. Det låter inte så mycket men totalkostnaden för detta är ändå hög tycker jag. Kostnad 107 Euro. Men jag vet att vatten är dyrt i Frankrike.

Nu har vi antagligen varit sparsamma detta år och inte varit nere så många gånger.  Lite nyfiken på vilken förbrukning andra har.?  
 

fredag 16 september 2016

Noveaux Porte Grille


Stolt över vår nya gallerdörr.


Den kom på plats på bara en vecka - från det att det tagits mått och diskuterats detaljer, till slutlig montering och injustering. Den levereras grundmålad men jag tror vi behåller färgvalet då det passar bra med övriga fasadfärger.

Nu känns det mycket bättre och säkrare att lämna huset i dom långa perioder det kan bli av frånvaro - särskilt över vinterhalvåret då det kanske är tre till fyra månader mellan våra besök.

Arbetet har utförts till full nöjsamhet av firma Eric Baisset som står att finna i byn Murviel les Béziers. Han arbetar med metallarbeten och smide för bl a portar. Jag kan rekommendera honom och lämnar gärna mer uppgifter för den som önskar detta.

PS: Jag har också tips på snickare och rörmokare i regionen som har svensk bakgrund om detta önskas. (Hårt bokade dock).

lördag 21 maj 2016

Hyra sommarbostad i Ljugarn, Gotland

Vi har två smultronställen - och kan tänka oss att hyra ut.


Gotland har flest soltimmar i Sverige och 8 mil sandstränder. Just nu är vecka 24, 27, 28, 34, 35 lediga. Bostaden är är nybyggd på totalt 66 kvadratmeter, har två sovrum med fasta sängar för fyra personer. Vidare finns ett stort allrum kök. Hemsida här http://www.boendeljugarn.se/

Bo i Ljugarn

Gotland har flest soltimmar i Sverige och hela 80 km sandstränder. Ljugarn på östra Gotland är granne med havet och en bra plats för avkoppling och rekreation. Här finns anor som badort ända tillbaka i början av 1900-talet vilket märks på det lugna och behagliga liv som råder här.
Men här finns också stort utbud av nöje samt mat och dryck. Flera restauranger som t ex välkända Smakrike och det klassiska bageriet Espegards där man köper sina frallor direkt från bakdörren på morgonen. I byn finns även en Konsumbutik som är öppet året runt.  
Men ej att förglömma, en underbar strand...




Om lägenheten:
Vår lägenhet ligger centralt placerad mitt i byn och nära till stranden.  Det finns två altaner i bästa solläge – både morgonsol och eftermiddag/kväll. Här finns alla moderniteter och allt är nytt och i toppenskick.


Pris per vecka:
  • Mitten juni till slut augusti:   11.500 kr/vecka
  • Övrig tid juni och augusti :      10.500 kr/vecka
  • Övrig tid maj till oktober:        7.000 kr/vecka

Kontakt, tillgänglighet mm:
Skicka intresseanmälan och frågor till info@stormpartner.se
Mera info om Ljugarn hittar du här:http://www.ljugarn.se/   

torsdag 28 april 2016

Tour de France i Languedoc

Ingen helt ny nyhet men ändå kanske har inte alla sett detta:

Årets sträckning av Tour de France ger många möjligheter att följa tävlingen. Sträckan Carcassonne till Montpellier går på dagen före franska nationaldagen - dvs den 13 juli 2016.


måndag 21 mars 2016

Frankrikes fantastiska ostar!

Alsace, Bretagne, Val de Loire... - alla delar av landet har sina egna ostar och ost-rutter. Man tillverkar ostar av komjölk (lait de vache), getmjölk (lait de chèvre) och fårmjölk (lait de brebis).

Här följer en lista på några av de viktigaste ostarna som du hittar runt om i Frankrike.
  • Alsace: Munster och Géromé
  • Aquitaine: Cabécou du Périgord, Ossau-Iraty-Brebis-Pyrénées
  • Auvergne: Cantal, Salers, St-Nectaire, Murol och Gaperon, Chambérat
  • Bourgogne: Epoisses, Saint-Florentin, Mamirolle
  • Bretagne: Emmental français
  • Centre Val de Loire: Chabichou, Pigouille, Pouligny-St-Pierre, Valençay, Crottin de Chavignol, Selles-sur-Cher, Ste-Maure-de-Touraine
  • Champagne: Chaource, Rocroi, Langres
  • Corse: Brocciu
  • Franche-Comté: Comté, Emmental Grand Cru, Morbier, Cancoillotte, Vacherin du Haut-Doubs, Bleu de Gex och Bleu de Septmoncel
  • Ile de France: Brie de Melun, Brie de Meaux, Coulommiers
  • Languedoc-Roussillon: Pélardon och Laguiole
  • Lorraine: Carré de l'Est
  • Midi-Pyrénées: Bethmale, Roquefort, Bleu des Causses, Pérail
  • Normandie: Camembert, Livarot, Pont-l'Evêque, Feuille de Dreux, Neufchâtel
  • Pays de la Loire: Crémet d'Anjou och Curé
  • Picardie och Nord Pas-de-Calais: Rollot, Bergues, Boulette d'Avesnes, Maroilles.
  • Poitou-Charentes: Jonchée Niortaise, Bougon och Mothais-sur-Feuille
  • Rhône-Alpes: Bleu de Bresse, Boutons de Culotte, Rigottes de Condrieu, Saint-Marcellin, Picodons, Cachat d'Entrechaux, Banon, Beaufort, Reblochon, Chevrotin des Aravis, Persillé des Aravis, Tomme de Savoie, Abondance, Gratarons och Bleu de Sassenage.

Här är några spännande Ostvägar

"La Route du Munster" i Alsace omfattar ett trettiotal bondgårdar öppna för allmänheten. Tekniken för att lagra osten upptäcktes på 900-talet av benediktinska munkar från klostret i Munster.
"La Route du Fromage Ossau-Iraty Brebis" går i västra Pyrenéerna i regionen Aquitaine vid Atlanten. Vägen är 182 km och sträcker sig från Col d'Aubisque till St-Jean-de-Luz. Ett trettiotal olika anhalter hos tillverkare och fabriker har öppet för att provsmaka och köpa denna ost som är gjord på fårmjölk.

"La Route du Comté". Utstakad med anrika osttillverkare genomkorsar denna ostväg i Franche-Comté hela Juradistriktets grönskande betesmarker, klarblåa bergssjöar, mörkgröna skogar och glittrande bäckar. Ingen annanstans i Frankrike hittar du en så viktig osttillverkning där osten fortfarande framställs så hantverksmässigt.


"La Route du Camembert" i Normandie är en turistväg och historisk rundtur i Pays d'Auge där du passerar ett tiotal riktigt pittoreska byar.


"La Route du Fromage de Neufchâtel". Denna ostväg går mellan Neufchâtel och Forges-les-Eaux i Normandie. En 50 kilometers rundtur ger dig chansen att upptäcka Neufchâtelostens traditionella tillverkning, besöka ostfabriker och osthandlare.


"La Route du Chabichou et des Fromages de Chèvre"går i Poitou-Charentes. Getostvägen sträcker sig 20 mil i Pays Mellois och i Haut Val de Sèvres, med 34 byar som är både gastronomiska och kulturella rikedomar.



Ett tips

Ett tips för dig som är förtjust i ost är att beställa in en ostbricka, "un plateau de fromages", efter maten när du är på restaurang. Då får du vanligtvis en liten bit av var och en av traktens ostar.

Ljugarns Bryggeri AB expanderar samt annat nytt från Gotlands pärla

Senaste nytt från Ljugarn är följande:

  • Ljugarns Bryggeri AB utvidgar och bygger ut sin kapacitet. Detta är ett microbryggeri med hög ambition. Förra året räckte kapaciteten till att leverera till enstaka restauranger i närområdet. Ägaren hoppas nu kunna svara upp mot den efterfrågan som finns på ett lokalt gott kvalitetsöl. Här är deras hemsida.  
  • Smakrike Krog och Logi kör igång på allvar i Påsk med öppet hela påsken. Efter påsk kommer man ha öppet alla helger fram till 1/5 och därefter har man öppet onsdag - söndag. Under högsäsongen är Smakrike givetvis öppet alla dagar.



Nya fastigheter och tomter säljs:

  • På den Claudelinska fastigheten, granne med Smakrike, släpper man nu flera byggklara tomter. Se mäklarens sida  . 
I denna park finns tomterna. Dom är inte gratis.... mellan 2,4-2,8 mkr.
  • Nybildad Bostadsrättsförening i den gamla Snickerifabriken. För den som inte har så där 4 mkr över så är det ett intressantare alternativ att köpa någon av dom kvarvarande nybyggda bostadsrätterna i "Bfr Snicken" mitt i byn vid Storvägen/Hålvägen. Visning i påsk - här är mäklarens hemsida.  Länk till Visbymäklarna.   Här får man en helt ny lägenhet för pris mellan ca 1,6-2,1 mkr. Hela projektet har hög ambition och känns mycket bra. 

Här är historien bakom "Snicken" från deras egen hemsida": År 1912, (årtalet osäkert), startar Carl Engström Ljugarns Snickerifabrik. Engström, född i Burs 1883, kom till Ljugarn i början av 1900, anställd som arbetare hos byggmästare CE Hägg från Klintehamn. Han deltog bl.a. vid nybyggnaden av läkarvillan och mangårdsbyggnaden vid Lauritze (Lavas). Engström var en mångsysslare och en pionjär inom många områden som turistnäringen och elektrifieringen för att nämna några. Som byggmästare anlitades han långt ifrån hemorten. Skolorna i Bunge och Kappelshamn är uppförda av Carl Engström. År 1920 säljer C Engström rörelsen till snickarmästare K J Nilsson från Lye. Nilsson hamnade i ekonomiska bekymmer trots att han framgångsrikt ledde byggandet av flera av öns mindre hamnar bl.a. vid Lörje och Kyllej. År 1926 tar verkmästarna vid Träindustrier AB S Larsson i Visby Johan Olofsson och Fritiof Bergman över verksamheten. Firman registreras som Ljugarns Snickerifabrik Bergman & Olsson. Efternamnet Olofsson ändrades, enligt sonen, till det mera alldagliga och mindre "förnäma" Olsson. Under sin tid på Ljugarn hette han Janne Olsson för att när han återvänder till Visby 1927 (frun hade svårt att anpassa sig till livet på landet) åter blir Johan Albert Olofsson!
År 1927 blir Fritiof Bergman ensam ägare till Ljugarns Snickerifabrik. Fabriken kan bl.a. erbjuda följande: byggnadssnickerier, enkl. möbler, skolbänkar, ägg- och fruktlådor m.m. Fabriken har 1930 cirka 20 anställda och timpenningen för en verkstadssnickare är 55 öre. Trots svåra tider med dålig lönsamhet lämnar den Bergmanska familjen 1934 den primitiva bostaden i fabriken och flytta in i en nybyggd villa på granntomten (Hålvägen 4).  

Upprustningen av försvaret i slutet av trettiotalet innebär ett uppsving för fabriken som nu får betydande beställningar av inventarier till de militära förbanden på ön. År 1946 avlider fabrikör Fritiof Bergman 66 år gammal och sönerna Fritz och Ivar tar över rörelsen.År 1952 står Ivar Bergman som ensam ägare till Ljugarns Snickerifabrik. När Gotlandshem och Riksbyggen under femtio- och sextiotalet nyproducerar bostäder i stor skala är det Ljugarns Snickerifabrik som levererar merparten av snickerierna, däribland ett stort antal köksinredningar. En annan specialitet är trapptillverkning. Den skicklige snickaren Henrik "Hinko" Johansson gjorde årligen cirka femtio "lättgångna" trappor. År 1973 lämnar Ivar Bergman över verksamheten till fem anställda: Fritz Bergman, Gustav Nilsson, Gerhard Ahlgren, Birger Lindgren och Gösta Ohlsson. En affärsuppgörelse som skapade arbetstillfällen och garanterad fortsatt drift av fabriken. Några år senare anslöt Sylve Bergström. År 1991 tar Tommy Engberg inflyttad Örebroare tar över driften. Oktober samma år köper Bengt-Ove och Cilla Ohlsson från Alskog, Ljugarns Snickerifabrik. Utöver den traditionella tillverkningen av byggnadssnickerier har verksamheten utökats med glasmästeri och produkter anpassade till fritidssektorn (lusthus, växthus m.m.). Fabriken får delvis nytt utseende när tillbyggnaden står färdig 2001. Idag finns alltså verksamheten i Alskog och i dom gamla lokalerna har Brf Snicken flyttat in.


Om du söker boende i Ljugarn - se mitt inlägg från 2016 och hyr av oss,,,,, Länk

söndag 28 februari 2016

Vår bilresa till södra Frankrike sommar 2015 - genom Pays de la Loire mot Île d'Oléron

Detta blir faktiskt fjärde etappen räknat från Stockholm på väg mot Medelhavets stränder. Det blir den sista betraktelsen från denna resa. Sista avslutande femte etapp var en ren transportsträcka via Toulouse ner till vår del av den Franska sydkusten.


Nu blev det inte en rak resa söderut denna dag som vi ursprungligen planerat rutten. Vi ville gärna se det berömda Mont Saint Michel först och vände därför kylaren norrut!

Norrut mot Mont Saint Michel 

Med viss saknad lämnar vi det vackra området runt Saint Malo och gjorde en avstickare norrut för att beskåda Mont Saint Michel som är ett av Frankrikes mest populära turistmål.


Mont Saint Michel är vida känt för sin typiska profil bestående av ett stort slottsliknande kloster och klosterkyrka beläget på en ö som påverkas av tidvattnet. Vid vid ebb är det möjligt att nå ön via en landbro som vid högvatten ligger under ytan och klostret då är omringat av vatten.
Att komma ut till ön kräver gott om tid (parkering, särskild buss mm) så vi nöjde oss med att betrakta den från landsidan.

Tillbaks in i Normandie

Efter besöket vid Mont Saint Michael hade vi kört lite norrut igen och kom på så sätt återigen in i Normandie.

Äpplen är en stor regional produkt här. Och av äpplen kan man göra mycket gott.......


Vi passade givetvis på att köpa såväl Cider som Calvados från en lokal odlare och producent. När vi väl provsmakade hemma så kunde vi konstatera att cidern inte motsvarade våra förväntningar men att calvadosen var helt OK.



Vägen söderut via Nantes

På vägen söderut passerade vi återigen imponerande broar. Här vid Nantes rinner Loire-floden ut i Atlanten.

Imponerande!

Eftermiddagen i La Rochelle.

På väg mot dagens etappmål stannade vi i den välbekanta hamnstaden La Rochelle och stannade till för lite mat och sight-seeing.

Inne i centrum av staden vid hamninloppet finns några vackra befästningstorn

Detta är det en av befästningstornen som vaktar det inre hamninloppet.

Gott om trevliga serveringar och vackert väder gjorde detta till en välbehövlig paus i allt bilåkande. Svårt med P-platser trots att detta bara är juli!

Äntligen framme vid ön L'Oleron

Vi hade bokat rum på ett fantastiskt trevligt litet hotell med balkong ut mot den lilla fiskehamnen i byn "La Cotinière".  På kvällen gick vi runt i den lilla charmiga byn - det var snabbt avklarat.




Länk till hotell L'Ecailler.

Hotellet är charmigt och rekommenderas. Räkna dock inte med några charm-poäng från personalen men det är lite typiskt för franska lantliga hotell. 



Eftersom vi hade hunnit äta i La Rochelle så avslutade vi kvällen på allra bästa sätt med en lite skaldjurstallrik.



Tänk att få vakna upp en tidig morgon till denna fantastiska utsikt från sängen! Man hör fiskebåtarna tuffa ut från hamnen i morgonrodnaden. Oförglömligt!

Sista etappen - dock utan Bordeauxvin eller Cognac

Vi vaknade tidigt eftersom vi ville komma fram till vårt hus i Villeneuve-les-Beziers så tidigt som möjligt. Sista etappen blev en ren transportsträcka men det hade varit trevligt att stanna till och göra nåt besök på någon vingård i Bordeaux - eller stanna till i det lilla distriktet "Cognac". Det är verkligen inget stort distrikt, bara ca 15 km² - eller ca 4 x 4 km. Vi passerade så snabbt att vi totalt missade möjligheten att stanna till. 

Även under denna etapp fick vi passera över en Frankrikes större floder - La Garonne som flyter ut i Atlanten tillsammans med floden Dordogne i Girondes mynning. Inga bilder från detta men vi upplevde floden här som mer av ett deltalandskap och inte alls så storslaget som floderna Seine och Loire. Men vi tyckte ändå att det var spännande med Garonne eftersom man med denna når  Bordeaux och Toulouse och så småningom Canal Midi vilken är sammankopplad med Medelhavet och bildar en (förr) viktig transportled som passerar vårt lilla hus i Villeneuve-les-Beziers. 
 

fredag 29 januari 2016

Vår bilresa till södra Frankrike sommar 2015 - Normandie och Bretagne

Vi startade i Nord-Pas-de-Calais 

Detta är den nordligaste regionen i Frankrike med största stad - Lille. Den har historisk påverkan från norr, väster och från romarna. Här finns en flamländsk minoritet och stor arbetslöshet efter att kolgruvor lagts ner på 1970-talet.
Vi lämnade med viss saknad vårt B&B och körde vidare genom ett platt landskap med tydliga spår av två världskrig men ändå vackert.

Närmaste lilla stad hette Herognies med vackra hus. Men färden gick raskt vidare med en rutt som tyvärr inte gav tillfälle till så många raster.

Vi kom att trängas på vägarna med Parisarna som skulle åka till kusten på helgen - "förstås, tänkte inte på det...."
Förbi Amien, Rouen, Caen med målet  Saint-Malo som är en populär semesterstad i norra Bretagne.

Med lite mera tid kunde vi ha stannat till för att betrakta den berömda Bayeuxtapeten som finns i staden Bayeux nära Caen.

Men det gjorde vi inte - dock passerade vi den anslående bron över Seine där den rinner ut i Atlanten.

Jag har nog glömt att berätta att detta var sommarens absolut varmaste dagar - ca 35-38 grader. Bra med AC i bilen....

Vi såg också några rastställen......

Skönt att sträcka på benen. Det blev nog ca 80 mil denna dag trots allt.

Slutligen framme i Saint-Malo. En vacker stad vid havet. Vi bodde i ett B&B strax utanför. Vad sägs om detta lilla chateau? La Petite Ville Mallet - länk till hemsidan. 

Här finns en vacker  strandpromenad. Husen har  byggts efter kriget då staden bombades sönder. Här bor 50.000 innevånare men ökar på  turistsäsongen till 200.000.

Ingen annanstans i Europa har man sådana skillnader mellan flod och ebb. Man berättade för oss att det kan skilja upp till 10-12 meter i nivå.

  
När man är i Saint-Malo skall man äta ostron. Det gjorde vi på denna trevliga och populära restaurant. 

Lärdomar av andra resdagen:
  • Normandie med alla vackra kustorter samt krigsskådeplatser där och i Bretagne måste ägnas en hel vecka för att man ska få ut något bestående.
  • Man bör undvika den mest intensiva semesterperioden för fransmän och mellaneuropeer.
  • Välja bra B&B. Vi kan rekommendera detta!